I juni 2021 började USÖ utföra trombektomier där blodproppar i hjärnan avlägsnas med en kateter – en ny metod inom strokebehandling. Sverige ligger högt i strokeincidens och region Örebro skickade få till trombektomi. Nu pekar siffrorna åt rätt håll. Av landets sju universitetssjukhus ligger numer Örebro i topp gällande antalet trombektomier per 100 000 invånare. Men hur har sjukhuset lyckats bygga en helt ny patientbehandling på så kort tid?
Örebro var rätt plats
Alex Szolics är en av tre neurointerventionister som utför trombektomi. Han har ansvar för alla ingrepp och har stått för utbildningen av kollegorna.
Utanför interventionslabb T1, verksamhetsområde neurokirurgi, på USÖ möter vi Alex Szolics. Labbet är ljust och fräscht och har den senaste utrustningen ARTIS icono biplane. Runtom i lokalerna råder febril aktivitet med utbildningar för att personalen ska utvecklas och lära sig om de senaste lösningarna.
Målet är att verksamheten ska ha 4-5 neurointerventionister inom fem år, men det finns en brist på denna specialitet i Sverige. Szolics själv blev «headhuntad» från Ungern och timingen var perfekt. Han kände att framtiden låg i ett annat land och hade riktat sin radar mot Sverige eller Storbritannien. Det tog inte lång tid innan han var övertygad om att Örebro var rätt plats för honom.
"Ett strokecentrum saknades i Örebro. Universitetssjukhuset övertygade mig om att Örebro var rätt plats i Sverige då de ville börja med strokebehandling. Örebro ligger väldigt centralt i Sverige med närhet till många storstäder, men volymen var inte tillräckligt stor"
Örebro universitetssjukhus
Målet är uppnått i region Örebro län
Ska man rädda så mycket hjärnvävnad som möjligt, ge människan ett fortsatt självständigt liv, minska risken för handikapp och öka livskvaliteten, är tid avgörande. Att verksamheten nu finns närmare invånarna ökar chanserna till ett gott utfall.
Införandet av trombektomier i regionen har gått snabbt. 2020 behandlades endast två procent av strokefallen i regionen med trombektomi. Den första juni 2021 behandlade akutteamet den första patienten med trombektomi. 2022 behandlades 190 patienter och nu har de behandlat fler än 300 patienter vilket innebär att målet, trombektomi vid tjugo procent av alla strokefall, är uppnått i region Örebro län*.
"Det har gått snabbt för att det fanns ett behov. Vi började testa angiografisystemet och göra CT-perfusion på patienterna i april 2021. Inom två månader såg vi att vi kunde erbjuda många trombektomi. Många fler är det antal man såg i registret. Om några år kan det vara intressant om vi kan läsa resultaten på målnivåer i patientens livskvalitet i strokeregistret."
Örebro universitetssjukhus
Ökande behov av behandling
De flesta etablerade strokecentrar måste öka sina personalstyrkor för att möta den ökande efterfrågan. Centren i Stockholm och Göteborg är redan nära sin maximala kapacitet och utför över 300 mekaniska trombektomier per år. Vi bör komma ihåg att dessa centra också behandlar andra kärlpatologier. Och det ständigt ökande antalet behandlingar av ischemisk stroke sätter enorm press på dessa centra.
"I framtiden kommer Örebro att behöva ytterligare ett labb för att kunna utöka kapaciteten. När volymerna ökar går kostnaden per behandling ned. Det är samma utveckling som vi sett inom perkutan coronar intervention (PCI). Detta kommer att ge en positiv effekt på hälsoekonomin."
Örebro universitetssjukhus
CT-perfusion direkt i labbet
Den avancerade tekniken utförs på systemet ARTIS icono biplane, labben har möjlighet att ta emot akuta patienter med komplicerade anatomier och möjliggör ett snabbt patientflöde.
- Vi valde systemet för att man kan göra en bra Cone Beam CT-perfusion (syngo DynaCT Multiphase) direkt på bordet i labben. Patienter som kommer från Örebro-området kan gå direkt till labbet utan datortomografi, detta sparar mycket tid och gör att vi snabbare kan utföra trombektomi på de patienterna som behöver det, säger Alex Szolics.
Intrakraniell angiografi av god kvalitet
ARTIS icono biplan
- Det fungerar bra att göra 3D på en gång, och vi kan göra en syngo Dyna3D på 4 sekunder, dessutom behöver vi inte flytta bort ena planet vid 3D utan vi kan behålla båda planen på plats. Har vi CT data sedan tidigare så gör vi en fusion på labbet, och ser då kärlen väldigt bra. Dessutom är det toppen att ha tillgång till perfusionsdatan från tidigare CT i perfusionsmjukvaran i syngo.via och där ser vi förändringar i hjärnstammen väldigt bra. Med syngo.via kan vi dessutom rekonstruera hela hjärnans CT-perfusionsdata i 4D, vilket ger en intrakraniell angiografi av god kvalitet. Vi gör också en MRI för att följa upp patienten inom 24 timmar om inte patienten har en pacemaker som inte är MR kompatibel, säger han.
Gemensam plattform för kommunikation mellan regioner
Alex Szolics poängterar att det är viktigt med en gemensam plattform för kommunikation vid stroke när flera regioner ska samarbeta.
– Värmland har ett system för mobiltelefoner som heter "Join" som fungerar som Messenger som man kan kommunicera med och göra en bedömning via telefonen. I Örebro har ambulansen möjlighet att skicka ett meddelande om att en stroke är på ingång, och vi kan då förbereda cone beam CT direkt på interventionslabbet och behöver inte gå via CT på akuten. Det är viktigt med en levande diskussion kring kommunikation. Vi försöker få in "Join"-appen även i Region Örebro, för flera verksamheter kan använda appen, säger Szolics.
Neurokirurgi i framtiden
Alex delar med sig av några tankar om framtiden för neurokirurgi. Bemanningssituationen väcker oro, men han fäster också hopp vid teknikens utveckling.
– Flera universitetssjukhus i landet har utmaningar med bemanning och det är många som kommer att gå i pension de kommande åren. Jag tror att AI med deep learning och användande av big data kommer vara en viktig del i vårt arbete i framtiden och att det kommer hjälpa oss att förutsäga mer om patienten och mer om olika potentiella patientutfall.
*Enligt det svenska strokeregistret, riksstroke.org.